För mig handlar det verkligen i första hand om räntan. Jag vet inte ens om det finns andra leverantörer just nu. Jag letar inte, för jag behöver inte.
Dr. Mathias Krisam, medgrundare, Mittiq
Idén kom över ett glas vin. En kväll i sällskap med före detta kollegor gled samtalet, som det så ofta gör bland personer som i åratal har arbetat nära ett trasigt system, in på vad som verkligen skulle behöva hända för att något skulle förändras.
Dr. Mathias Krisam hade ägnat större delen av ett decennium åt att ge råd till Tysklands lagstadgade sjukförsäkrare, Krankenkassen: han tog till sig deras institutionella frustrationer, kartlade deras upphandlingsrytmer och lärde sig exakt varför en apparat med ansvar för hälsan hos mer än 70 miljoner människor så konsekvent inte räcker till. Han var verksam konsult. Men vid det bordet tillät han sig att tänka som en grundare.
Samtalet slutade inte med ett blygsamt förslag. Gruppen pratade om att grunda en helt ny lagstadgad sjukkassa från grunden, med modern programvara, en annan kultur och en i grunden annorlunda relation mellan försäkrare, patient och vårdgivare. Krisam, som utbildade sig till läkare innan han bytte bana till hälsorådgivning, kände direkt dragningen till idén. Hans pappa, som var lärare, hade en gång gett honom ett karriärråd som förändrade hans liv: jaga inte pengarna. Hitta ett mål som du kan tänka dig att vakna för, varje morgon, de kommande tio åren.
”Det rådet har följt med mig”, säger Krisam. ”Och när jag satt där den kvällen fick idén äntligen en form.” Den nya sjukkassan blev aldrig av. Men vägen den satte honom på ledde till något mer bestående, och till slut till en medgrundare som skulle visa sig oumbärlig för att förverkliga det.
Läkaren som aldrig hittade sin klinik
Krisams karriär har aldrig följt den självklara banan. Efter läkarexamen (en flerårig process som gav honom djup förståelse för den kliniska verkligheten, patienternas behov och hur behandlingar fungerar) arbetade han aldrig på sjukhus. I stället gick han över till hälsorådgivning, lockad av möjligheten att verka på systemnivå snarare än på individnivå.
”Jag förstod vad patienterna behövde och vilka sjukdomar de hade”, förklarar han. ”Men jag förstod också hur läkare arbetar, hur sjukhus fungerar och hur läkemedelsbolag verkar. Att stå i skärningspunkten mellan allt detta visade sig vara där jag kunde bidra mest.”
Han har också en doktorsexamen, med forskning om sambandet mellan sociala faktorer och hälsoutfall, en examen han medvetet tog efter flera år av att se det som forskningslitteraturen gör tydligt: hälsoutfall följer sociala skillnader med obekväm precision. Fattigare grupper blir sjuka tidigare, tar sig mindre effektivt fram i systemet och lägger en oproportionerligt stor administrativ börda på vårdgivarna, inte på grund av bristande vilja, utan för att systemet aldrig fullt ut utformades med dem i åtanke.
Den insikten präglar i tysthet allt som Mittiq bygger i dag.
Att grunda nittiotre företag på en gång
Idén om en Neugründung, att bygga en ny Krankenkasse från grunden, krockade hårt med den institutionella verkligheten. Ingen lagstadgad sjukkassa hade grundats i Tyskland på över tjugo år, och hundratals hade lagts ner. Krisam undersökte saken ändå, upptäckte att den regulatoriska vägen fortfarande fanns för företag med minst 5 000 anställda som medlemsbas och tog fram en lista med ungefär hundra tyska företag som uppfyllde kraven.
Ett av dem visade allvarligt intresse och anlitade sedan genast en konkurrerande konsultfirma för att utvärdera förslaget, vilket gjorde att Krisam ställdes åt sidan från sin egen idé. Han drog sig tillbaka. Men att dra sig tillbaka var inte att ge upp. Kort därefter formulerade någon om det åt honom: du försöker inte grunda en ny sjukkassa. Du grundar 93, om du kan få med dig alla befintliga. Den omformuleringen förändrade allt.
I stället för att bara klaga försöker jag göra om frustrationen till något konstruktivt. Något finns inte än eller fungerar inte tillräckligt bra, och frågan blir: hur bygger vi det faktiskt?
Dr. Mathias Krisam, medgrundare, Mittiq
Han grundade Mittiq tillsammans med Alexander Seidmann, som bidrar med en bakgrund inom programvara och processoptimering. De två möttes första gången i ett frilansprojekt och fann genom det första samarbetet grunden för ett fungerande samspel. I september 2025 blev det samspelet ett företag, och ett verkligt partnerskap.
”Mathias känner utmaningarna i GKV-sektorn bättre än våra kunder ibland gör”, säger Seidmann. ”Jag kommer från mjukvarusidan, översätter användarnas problem till faktiska produktkrav och bygger den arkitektur som gör lösningarna verkligt användbara. Vi möts på mitten.”
Två grundare, ett språk
Balansen mellan Krisam och Seidmann går djupare än en arbetsfördelning. Krisam beskriver sig själv som den mer känslodrivna av de två, snabbare att entusiasmeras, snabbare att frustreras och, enligt egen utsago, ibland för hårt på gaspedalen. Seidmann sätter upp räckena.
”Alexander har berättat vad han uppskattar mest med vårt samarbete”, säger Krisam. ”Och det är att jag lyckas omsätta den känslomässiga drivkraften i handling på ett konstruktivt sätt.”
Från Seidmanns sida är bilden kompletterande men annorlunda. ”Mathias är den som rusar framåt. Han har en djup känsla av att problemen vi löser är brådskande. Jag tar hand om det längre perspektivet: ser till att vi inte splittrar våra krafter, inte binder oss för mycket vid något som inte passar den större bilden, håller en tydlig mjukvarulinje och gör verkliga framsteg mot product-market fit. Mathias trycker på gasen. Jag håller räckena på plats. Och den balansen fungerar anmärkningsvärt bra.”
Den filosofin avspeglas direkt i hur de två möter kunderna. I GKV-sektorn (där AI har blivit en fixering och alla vill ha en strategi, en workshop, en modell) har Mittiq medvetet valt att arbeta åt motsatt håll. Förstå problemet först. Kom fram till lösningen först när problemet är verkligt tydligt.
Ett aktuellt uppdrag illustrerar principen. Krankenkassen hanterar ofta sina Selektivverträge, selektiva avtal med särskilda vårdgivare, i otympliga kalkylark. När en handläggare ska ge råd till en medlem under ett telefonsamtal tar hen det avtal hen minns, inte det som ligger begravt på en rad i ett kalkylark. Mittiq kartlade problemet exakt och utformade sedan en mjukvarulösning som gjorde avtalsinformationen tillgänglig i stunden. Först i det skedet såg de var AI naturligt kunde spela en roll. ”Vi började med problemet, den svåra hanteringen av avtal, och kom först senare fram till en lösning som delvis innehåller AI men som också helt enkelt är bra mjukvarudesign”, säger Seidmann. ”Den ordningen är viktigare än man tror. Särskilt nu, när alla vill hoppa direkt till den senaste modellen.”
I GKV-sektorn och i stora organisationer vill alla hoppa direkt till lösningar, särskilt just nu med AI. Det är en enorm trend. Men i vårt arbete lämnar vi hypen helt därhän och fokuserar på problemet. Vi räknar något som en framgång först när det faktiskt har lösts, inte innan.
Alexander Seidmann, medgrundare, Mittiq
Teamet består nu av sex personer, utspridda i Berlin, Mainz, Hannover, Bayern och Leipzig. Det finns inget huvudkontor. Företaget arbetar via Slack, dagliga samtal mellan de två medgrundarna och en virtuell arbetsplats som heter Gather, en mjukvarumiljö som ser ut som ett datorspel, med egna skrivbord, ett kök, ett mötesrum, en chillzon och en gonggong som vem som helst kan slå på när ett projekt levereras.
”Gather ligger någonstans mellan ett fysiskt kontor och att arbeta helt på distans”, förklarar Seidmann. ”Man rör sig som en avatar. Alla har en närhetsradie. Om någon i närheten pratar hör man det svagt, kan avgöra om det är relevant och ansluta till samtalet. Det ersätter inte att vara i samma rum. Men det kommer närmare än något annat vi har hittat.” Teamet har använt det i nästan två och ett halvt år. Ingen vill sluta.
Alla utvecklare i teamet är seniora. Ingen behöver styras. Krisam och Seidmann tar hand om så mycket av intressentarbetet som de kan, så att de som bygger produkterna helt enkelt kan bygga. Varje produkt ägs av högst två personer. Ansvar, anser Krisam, är inte en ledarskapsfilosofi. Det är ett designval.
Trehundra miljarder skäl
Tyskland lägger någonstans mellan 300 och 400 miljarder euro om året på hälso- och sjukvård. De administrativa kostnaderna (IT, personal, externa leverantörer) står för ungefär fyra till fem procent av den summan. Resten är klinisk vård: sjukhus, läkemedel, eftervård, rehabilitering. Krisam har studerat siffrorna noga. Hans slutsats är att jakten på administrativ effektivitet, även om den är värdefull, missar den större hävstången.
”Om någon med en kronisk sjukdom får bättre stöd av sin försäkrare (blir hänvisad till rätt program, får det mer kostnadseffektiva likvärdiga läkemedlet utskrivet, slipper onödiga sjukhusinläggningar) då är besparingarna inte marginella. De är strukturella”, säger han.
Mittiq har redan en produkt inom området: programvara som hjälper Krankenkassen att aktivt vägleda medlemmar till mer lämpliga vårdalternativ. De första resultaten tyder på att den fungerar både för vårdutfallen och för den operativa effektiviteten. Tre produkter används i dag aktivt, och fler är på väg. Ett nyligen genomfört branschwebbinarium lockade över hundra registrerade deltagare och, ännu mer talande, behöll de flesta av dem till slutet, med kunder som presenterade sina egna resultat från verksamheten.
Den längre visionen sträcker sig ännu längre. En framtid där patientens hela vårdresa går genom ett enda integrerat gränssnitt. Krisam vet att det är ambitiöst. Han vet också att Tyskland, som lägger mycket pengar på hälsa och får ungefär genomsnittliga resultat tillbaka, har tillräckligt med skäl att försöka.
Vi lägger enorma summor pengar och får genomsnittliga resultat. Glappet mellan det vi investerar och det vi får, det är där jag vill arbeta.
Dr. Mathias Krisam, medgrundare, Mittiq
Seidmanns syn på systemet är lika klarsynt. Det som fortfarande överraskar honom är inte själva reglerna utan den enorma mängden diskussioner runt dem: workshoppar, avstämningsmöten och samordningssamtal som fyller kalendrarna medan de faktiska lösningarna får vänta. ”Det finns många bromsar i systemet”, säger han. ”Men det finns också kunder som verkligen vill framåt. Och det är för dem vi bygger.”
Det viktigaste är återkoppling som faktiskt handlar om problemet: om det vi bygger verkligen förbättrar vardagen för en anställd på en sjukkassa eller inte. Det är det som håller en nära problemets puls och gör att man kan justera, i stället för att bara samla på artiga komplimanger.
Alexander Seidmann, medgrundare, Mittiq
Krisam påstår inte att han gör det bättre än andra. Han gör det helt enkelt, med egna ord, inom sin radie. Bygger saken. Med de verktyg de har. För alla 93.
Från ränta till alla bankärenden
När Krisam grundade sitt holdingbolag CUSA stötte han på ett problem som många grundare känner igen: hans Hausbank gav noll procent i ränta, och det visade sig förvånansvärt svårt att hitta ett konto som gav en meningsfull avkastning för ett ungt företag.
Det var otroligt svårt att hitta någon leverantör som gav ränta på ett inlåningskonto för företag, särskilt för yngre företag.
Dr. Mathias Krisam, medgrundare, Mittiq
Svaret kom via LinkedIn: ett företag som hette Pile och som erbjöd precis det hans bank inte gjorde. Pile förvärvades sedan av Vivid. Krisam stannade kvar, och relationen växte. I dag sköter hans holdingbolag CUSA alla sina finansiella transaktioner via Vivid. ”Mitt holdingbolag, CUSA, gör faktiskt alla finansiella transaktioner via Vivid. Och det var så jag hamnade där”, säger han. Mittiq har ännu inget eget Vivid-konto (kassaflödena i en startup i tidig fas är fortfarande begränsade), men nästa steg är redan utstakat: när volymen växer följer Mittiq efter.
För mig handlar det verkligen i första hand om räntan. Jag vet inte ens om det finns andra leverantörer just nu. Jag letar inte, för jag behöver inte.
Dr. Mathias Krisam, medgrundare, Mittiq
Krisam har inga klagomål att tala om. ”Ärligt talat inga problem. Jag är nöjd.”
